MÅTTBESTÄLLDA MATTOR | GRATIS FRAKT | 031-192922

Material

Sisal

Sisal är en naturfiber som utvinns ur agaveplantans stora blad.

Agave odlades ursprungligen i Centralamerika för framställning av rep. Namnet sisal har sitt ursprung i den mexikanska hamnstaden Sisal som fram till omkring år 1870 var den mest betydande exporthamnen för detta råmaterial.
En tysk diplomat medförde några få agaveplantor till östra Afrika, som idag är en av världens största sisalproducerande regioner.

Sisal Agaveplantans blad börjar skördas när plantan är fyra till sex år gammal. Varje planta producerar användbara blad i upp till sex år.
Plantan är snabbväxande och blir upp till ca åtta meter. Bladen som blir 75-150 cm långa, skärs bort, plattas till och befrias från bladsaften, vartefter endast fibrerna (ca 5%) används.

Sisal Agavefibrerna kan, genom olika processer, kardas till garn, spinnas och färgas. Fiberytan är mycket hård och därför går det inte att genomfärga sisalfibern helt.

Sisal kan absorbera lika mycket vätska som motsvarar dess vikt eller till och med upp till 120%. Eftersom sisal är ett naturmaterial krymper det när det blir fuktigt och utvidgas när det torkar. Därför måste en sisalmatta helklistras eller stabiliserats genom baksidesbeläggningen och kantning.

Kokosfibern reagerar å andra sidan på motsatt sätt: den utvidgas vid fukt och drar sig samman när den torkar. En kombination av cirka 30% sisal och 70% kokos ger den mest stabila produkten.

Sisal är en mycket slitstark fiber. Slitstyrkan är emellertid också beroende av såväl luggvikt som vävstruktur. Generellt gäller att en slätare ytstruktur är mer slitstark än en ojämn. Det är också positivt ur praktisk synvinkel, t.ex. skötsel och rengöring.
Sisal är flamsäker och av naturen antistatisk. Sisalmattan har mycket positiva värden som värmeisolerande och ljuddämpande material.

De flesta sisalprodukter klarar hård belastning och slitage. Och som de flesta naturmaterial blir sisal bara vackrare när det åldras.

För fläckborttagning och rengöring av en sisalmatta krävs speciella åtgärder; se under material/info i menyn.

 

Kokosfibern bildar ett cirka fem centimeter tjockt skyddslager mellan kokosnöten och det yttre fruktskalet. Fibern är synnerligen stark fiber och passar därför utmärkt till mattor.

När kokosfrukterna skördas från palmkronan, klyvs de och fibrerna tags ut och bankas. Sedan får fibrerna ligga i vatten mellan tre och sex månader innan de soltorkas, sorteras efter längd och spinns till garn. De längsta fibrerna ger den bästa kvaliteten.

För fibrer till en ca 50 kvm stor matta krävs drygt 1200 kokosfrukter och cirka 400 arbetstimmar! Erfarenhet och kunskap avgör den slutliga mattans kvalitet i nästan samma höga grad som fibern.

Kokosfibern expanderar vid hög fuktighet. För att skapa en maximalt formstabil matta väver man därför in sisalgarn i varpen. Sisal reagerar nämligen omvänt och krymper vid fuktighet. I proportionerna cirka 70% kokos och ca 30% sisal har man funnit den bästa kombinationen; effekterna tar ut varandra och ger bästa formstabilitet. Stabiliteten kan förbättras ännu mer genom baksidesbeläggning. Då blir mattan skärsäker i alla riktningar och mer lättstädad eftersom smuts och grus inte faller igenom.

Kokosmattor är mycket slitstarka men fiberns längd och kvalitet har betydelse. Mängden fibrer, vävtäthet och ytstruktur har också betydelse. En tätvävd, slät yta har längre livslängd än en ojämn, gles där topparna belastas hårdare.
Kokosmattor vävda i Europa är bättre oftast bättre än de lokalt tillverkade eftersom de har en betydligt högre ytfinish och därmed också bättre motsvarar de högre krav vi ställer på slitstyrka och utseende.

Kokosfibern är av naturen antistatisk, slitstark, ljud- och värmeisolerande, svårantändlig och smutsavvisande.